När jag växte upp hade min mormor ett litet roulettbord på vinden, där jag brukade sitta och spela med plastpolletter och försökte vinna så många som möjligt. Redan då såg jag fascinationen med de där röda och svarta färgerna som blinkade förbi medan hjulet spann. Det var nog där jag började bli intresserad av casinon och när jag blev äldre hade jag redan grunderna för spelet i mig. Jag hade dock ingen aning om hur mycket roligare det skulle vara att spela på ett riktigt casino! Alla färger, höga tjut av glädje och ljudet av hjulet som for runt, runt innan det stannade och du visste att du vunnit – känslan och glädjeruset som följer den är egentligen omöjliga att beskriva på rätt sätt.
I yngre tjugoårsåldern började jag upptäcka kortspel och jag blev genast förälskad i poker och blackjack. Jag vet inte hur många sena kvällar jag spenderat med goda vänner, kall öl och pokerspel, antingen med små struntsummor i potten eller med seriösa vinstchanser. Och blackjack? Ja, jag kan verkligen inte räkna antalet gånger jag suttit uppe på antingen fysiska casinon eller online och satsat hela min själ på att vinna mot dealern. Bägge spelen är otroliga både av samma anledning och olika – poker är i mina ögon det ultimata sällskapsspelet, antingen med nya eller gamla vänner, där du kan spela riktigt djupt och seriöst och samtidigt ha roligt med dina kompisar; blackjack är samtidigt ett av de allra bästa spelen när du vill köra själv eller med främlingar vid din sida. Ni spelar ju alla mot dealern, inte riktigt mot varandra, så det skapas en otrolig gemenskap som är svår att slå med något annat spel.
Nu har det nästan blivit en trio av superspel jag alltid kör på casino – roulette, poker och blackjack – och ärligt talat var det ett tag sedan jag sist slog mig in på ett annat spel.
